h1

Dear Doctor

december 27, 2010

Dear Doctor (Miwa Nishikawa, 2009)

Miwa Nishikawa följer åter med en stadsbo ut på landsbygden men till skillnad från i hennes tidigare film Sway (2006) så är det ingen hemvändare utan en läkarstuderande som fått en praktikplats på vårdcentralen i en by mitt ute i ingenstans.

När filmen börjar är vårdcentralens läkare, Dr. Ino, försvunnen. Det enda spår som finns är hans läkarrock som hittats slängd i diket bredvid en åker. Studenten Soma letar febrilt efter honom i det höga gräset samtidigt som byns borgmästare säger till polisen att de måste hitta Dr. Ino. ”Vi behöver honom mer än vi behöver Gud”.

Anledningen till doktorns försvinnande visas genom att de senaste dagarnas händelser spelas upp parallellt med den pågående polisutredningen, man får se Somas ankomst i byn och hur Ino tar hand om sina patienter, kanske inte alltid på bästa sätt medicinskt men alltid med värme och omtanke tills det är uppenbart att han inte är någon riktig läkare.

Inos skäl till varför han utger sig för att vara läkare är inte helt klara. Hans far var läkare, men det enda man får veta om Ino själv är att han jobbat som kringresande apotekare. En annan i samma bransch berättar att han stundtals upplever att han är ansvarig för andras liv och att det blir som en drog, men om det är det som driver Ino får man aldrig veta. Han säger själv att han valde en liten by för att få lugn och ro, men att invånarna inte lämnade honom ifred och till slut var han deras läkare, oavsett meriter.

Filmen ställer flera olika frågor, bland annat om det är bättre att bli vårdad hemma av någon som bryr sig om en personligen, även om det inte ger medicinsk effekt, än att stirra ut genom fönstret på ett sjukhus tills det oundvikliga ändå inträffar. Irrelevant kanske ur ett systems synpunkt men inte ur en mänsklig. Men den största frågan är kanske varför byborna är så villiga att försvara Ino. Svaret kanske är anledningen till varför alla så desperat vill hitta honom. Ino förkroppsligar den rädsla och osäkerhet en person kan känna kring att inte räcka till, att inte vara tillräckligt bra på det den gör, både privat och i sitt yrke. Genom att inte ordinera några sjukhusvistelser eller operationer är byn fullt tillräcklig för invånarna, och för de som jobbar under Ino så är han en säkerhet för att de aldrig sjävla behöver ta det yttersta ansvaret om något går fel. Soma säger själv att han är rädd för att vara en bluff, han kan inte förstå varför någon skulle lägga sitt liv i hans händer men när Ino är borta måste han stå på egna ben, det finns inte längre någon att fråga.

Nishikawa har tidigare arbetat med Hirokazu Koreeda och hans stil verkar till viss del ha smittat av sig på henne. I Sway så spelade det subjektiva minnet en stor roll och i Dear Doctor så är det en historia där storstad och småstad eller vinstdrivande vård och personlig vård möts, men också olika generationer och deras syn på vad som är värdigt. Och även här så är minnen, eller avsaknaden av dem, en del av berättelsen.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: