h1

All About Lily Chou-Chou

december 23, 2010

All About Lily Chou-Chou (Shunji Iwai, 2001)

Det är få filmer jag tyckt så illa om som Shunji Iwais All About Lily Chou-Chou. Under de nästan tio år som gått sedan jag såg den första gången har jag haft ett minne av den som en av de mest irriterande filmupplevelser jag haft. Lång, krystad, pretentiös och med amatörmässiga skådespelarprestationer. En film som hade kunnat säga något om inte regissören tvingat in den i sin egen mall av omkastade händelseförlopp, skakig handkamera och ett romantiserande av svåra uppväxter. När jag nu sett den igen så inser jag att jag haft både rätt och fel.

Berättelsen om Yuichi Hasumi, en skolungdom som inte riktigt passar in i sitt kompisgäng, känns tyvärr inte längre lika krystad. Verkligheten kanske har hunnit ikapp fiktionen, mobbning som leder till mord och självmord känns inte lika avlägset längre. Yuichi är vän med Hoshino som går i samma klass, de umgås på fritiden men har egentligen ingenting gemensamt förutom att båda är lite utanför i skolan. Tillsammans med några andra klasskamrater stjäl de pengar till en resa till Okinawa, men när de kommer hem därifrån börjar Hoshino förändras och Yuichi inser snart att han inte har några riktiga vänner kvar. Tvingad av Hoshino så måste han stjäla cd-skivor för att få pengar, eskortera en klasskamrat som prostituerar sig på order av Hoshino till och från hennes kunder och bevittna en våldtäkt av en annan elev. Lärare och föräldrar är medvetna om vad som pågår men vill inte se, det är viktigare att härda ut och få ett bra betyg. Om problemen inte syns så finns de inte.

Trots de tunga känslorna i filmen visar Iwai upp bilder som är fruktansvärt vackra, något som jag inte kunde uppskatta första gången jag såg den och som är en invändning jag har även nu. Bilderna stämmer inte med de tragiska händelser som utspelar sig och när Iwai samtidigt inte riktigt låter sina karaktärer stå till svars för sina handlingar så känns det oäkta. Han är en posör som väljer ett känsloladdat ämne för att ge trovärdighet till sitt visuella experimenterande istället för tvärtom, ett komplicerande för komplicerandets skull. En stor skillnad mot till exempel Ryo Nakajimas This World of Ours (2007) som ofta jämförs med Iwais film. Nakajima skruvar allting ännu ett varv och låter sina karaktärers sökande efter en plats i samhället sluta i ren terrorism men tvingar alla att ta konsekvenserna av sitt handlande. Han har sin egen berättarstil men låter historien utspela sig utan att försköna och resultatet blir att det som är bestående i This World of Ours är känslorna medan det i All About Lily Chou-Chou är bilderna.

Jag blir ändå tvungen att delvis omvärdera Iwais film sen jag såg den sist, den är träffsäker på många sätt, den fångar en del av ångesten i att växa upp och ser man igenom allt skakigt kamera-arbete och hopp i tiden så finns en viss realism. Delar av filmen är otroligt vacker att se, men fortfarande känns den tom och samtidigt som det är svårt att fälla Iwai för att ha sin egen stil så känns det som att han här borde ha bestämt sig för att antingen berätta en historia eller göra en konstfilm helt och hållet. Ett visuellt mästerverk, vackert men ytligt.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: